Nu har jag flyttat och bor nu mera hos min älskade morfar och Jajja.

Mini höll på att slå en frivolt när vi kom hit igår, för den första hon

stötte nos mot nos med var Harry...hennes katt!

Han vart lika till sig han också, sprang upp och ner i trappen tills han

ramlade igenom ett trappsteg och landade rakt i en keramik skål som

i sin tur landa i golvet och "klirr", yes! Det var den skålen det.

Börjar bra den här flytten. Idag ska jag inte göra mycket, försöka finula

ut vad lösenet är till det trådlösa nätverket så jag slipper sitta vid morfars

feta stationära. Plus att jag ska ut och gå med min älskade doggelito.

Sedan ska jag nog gå i ide på min lilla övervåning och titta mig less på

Twilight, eller om jag åker till lägenheten och hämtar mina filmer så jag

har något att göra de närmaste TRE månaderna jag ska bo här.

För ett tag igår kväll, ett svagt ögonblick funderade jag på vad jag har

gett mig in på...jag menar, jag har inte bott med någon ifrån min familj

sedan jag var 17 år! Jo, nu ljuger jag jag bodde hemma i ungefär fem

månader när jag flyttade hem ifrån Mallorca och innan jag åkte vidare

till Barcelona. Efter det bodde jag hemma i typ 2 veckor tills jag fick en

lägenhet, men det var då det. Nu verkar det inte finnas en enda jävla

lägenhet i hela lilla stan!! Det enda som fanns var en två:a på Tjärnen

(gettot) som kostar 5.100kronor, jag menar...så mycket finns det väl

inte en människa som vill bo där. Eller?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kunde inte sova igår, helt omöjligt. Samma tankar i huvudet hela tiden, lite tårar, lite leenden av minnen, de är svårt att komma ihåg de dåliga i en sån här situation men de är väl så det fungerar. Vad än som har hänt i det förflutna så blir jag...

Det är svårt att se någon så nära ledsen men det känns fan hopplöst att inte se utan bara veta. Än fast jag inte skulle kunna göra något alls för att påverka situationen så skulle jag så gärna bara vilja hålla om och ge en kram och säga att vi har ju...

Ju mer jag tänker på att bo i hus, att det kanske inte är allt för långt bort, ju mer galen blir jag av att bo i detta lyhörda hus. Jag vill fan inte vara bjuden på fest nästan varje helg, än mindre vill jag bli väckt av efterfesten som man så vacker...

Snart äre jul här i vårt hus, fast de känns inte alls så då de mer känns som vilken vecka som helst i detta trånga näste. Jag skulle vara den lyckligaste tjejen på jorden om vi hade ett hus! Ett hus där vi kunde bjuda in både Persson släktet likaså W...

Dagens fetaste fail utspelade sig alldeles nyss! Izak skulle sussa lunch men låg och kvittrade som en söt liten fågel, ganska vanligt tycker jag lite som det brukar vara ibland. Ända tills hjärtat stod utanför izaks rum (när han äntligen hade somnat)...