Några punkter kan jag pricka av från dagens lista, för jag fick sova en timme

i soffan, jag har inte speciellt ont så vida jag sitter still och när jag inte har

förvärkar. Därav har jag inte behövt gråta än heller, inte ens för att jag har

hormonerna utanpå skinnet, härligt! Diska tänkte jag göra precis nu innan

One tree hill börjar. Sen ska jag äta en bulle och en (eller sju) pepparkakor,

vi bakade nämligen bullar igår och råkade köpa pepparkakor. Göttans!

Vi gick t.om en promenad till MM igår i förhoppning om att något kanske

ville kika ut, men ack så vi bedrog oss. Kanske ett till försök idag?

Det känns väldigt konstigt nu att inte veta för fem ören när saker

ska ske, inte för att vi har vetat det innan heller. Men innan hade vi

27.de att gå efter och nu finns inget datum längre. Förutom besöket

på spec mvc på Torsdag, det ser jag fram emot. Helt plötsligt så känns

det som att bebisen inte ska komma alls, men vi ska få se den på

Torsdag på ultraljud. Knäppt i know! Jag har liksom gett upp, jag är

inte det minsta stressad, orolig, spänd, ja ni vet allt det som ni nära

och kära är. Det enda jag är det är less på tillvaron, men det har ni redan fattat.

Jag lääääängtar tills mitt hjärta kommer hem för dagen.

Att man kan älska en annan människa så mycket som jag

älskar honom, det trodde jag inte att man kunde.  

Ny vecka, inga nya tag. Det är samma jävla tag som sist.

Nu börjar jag bli en aningens less och frustrerad, eller börjar det är jag redan men

nu är det mer än någonsin. Jag önska så mycket att jag kunde slippa att ha ont i

mina fogar, att jag kunde få leva i en normal vardag istället för att gruva mig inför

minsta lilla aktivitet. Jag önskar också att jag kunde få sova en endaste hel natt i

stället för en endaste hel timme. Samt att jag skulle få slippa att gråta av smärta

när det är som ondast. Snälla söta moderjord, övertala bebis att komma ut nu!

Inte nog med att jag ska ha ont och ibland plågas som jag blir extremt trött av

så ska det tjatas och tjatas också. Det började med att jag hade sån stor mage,

säkerligen den största folk ha sett i världshistorien. Vart man än vände sig så fick

man höra (och får fortfarande höra) hur jävla stor man var/är och att det är tvillingar.

Det är roligt att höra, verkligen skit kul, när man har nog med sitt illamående, fogar

och hormoner. Men ser ni nu är det mer tjat om när ungen tänkte komma. Om jag

skulle ha räknat gångerna denna helg folk ha frågat oss om bebis, ja då skulle vi

vara uppe i ex antal!!! Som en never ending story, jag bestämmer icket när ungen

tänker komma det gör den själv punkt slut. Fan vad jag klagar nu för tiden.

Men kommer inte ungen snart så kommer jag gå under, och det är inget skämt!

Planer för dagen?

Inget, diska på sin höjd annars bara försöka sova, inte ha ont och

tycka jävligt mycket synd om mig själv och inte gråta.

När hjärtat pös imorse för att att lurpassa på älgen så hade jag ont i var enda

del av kroppen, Agda 95 ni vet. Jag lyckades somna om efter många om och

men och vaknade kvart i åtta. Då fanns det bara ett alternativ kvar, kliva upp.

Jag som älskar att ligga och dra mig i sängen! Och nu är det en tekniskt

omöjlighet, det gör ont, jag ligger oskönt och bebis bökar och stökar.

Så nu har man redan avverkat macka och fil med flingor, det är inte så illa

pinkat för att vara på en Lördagmorgon. Fast det känns som att jag inte gör

annat än att äta och vara hungrig nu för tiden. Halv elva igår kväll åt jag rester

och för en halv timme sedan frukost, jag som inte ens brukar äta frukost.

Det har iallafall varit en fin morgon på utsidan, himlen alla möjliga färger.

Nu ska jag lägga omkull mig i soffan med tegelstens-fötterna i högläge

så dom kanske sväller av lite. Så ska jag bara ligga där och vänta på

bebis, vilken härlig dag! Igår hade jag förvärkar titt som tätt men ingenting

som håller i sig, jag blir tokig!!

Om jag röjer såhär i helgen kanske bebis vill komma ut?

Om inte annat kanske den vill komma ut och skratta med

mig åt videon. Hoppas kan man ju alltid.

Nu ska jag slå på spisen och vänta på min älskade fästman.

Tänka sig va att vi går in i vecka41 idag, det var ju något som man verkligen

sett fram emot...eller inte! Jag börjar på riktigt tro att det inte blir någon

bebis och då har vi inte ens gått över en hel dag än. Härligt jobbat.

Lika tråkigt väder idag som igår kan man konstatera redan i sängen när

det droppar och har sig utanför. Jag är lika trött idag som jag var igår

det råkar bli så när jag inte får sova. Bättre lär det ju inte bli framöver.

Så just nu sitter jag i soffan under filten och tänker försöka vila, kanske

t.om blunda en stund. Sen ryktades det igår om att Lövet tänkte komma

förbi en stund och sånt gillas! När en annan är som en standad val som

inte orkar det mesta så kan det vara trevligt. Sist men inte minst ska

jag försöka ha iväg mig på affärn för dagens middag. Efter middag är

vi bjuden på tårta hos mamma och Peder då vi ska fira Viktor såhär i

efterskott, lill plutten har ju fyllt 20 jordsnurr!

Dagen det börjar snart lida mot sitt slut och det enda jag kan känna av är några

fjuttiga (om man jämnför med vad som komma skall) förvärkar. Va-i-helvete!
Sofie och sötAlbin, som sov sig igenom nästan hela besöket, har varit på besök

nästan hela dagen och åkte nyss hem. Så skönt att få prata av sig lite trött-på-

gravidmagen snack plus prata förlossning och bebis. Tänk att jag har såna fina

vänner! Inte ens bebis-mys fick bebis att tänka tanken på att komma ut inte.

Det får nog bli promenader i helgen ändå!

Nu väntar jag på att hjärtat ska sluta jobba så vi kan äta middag, jag är äckligt

hungrig jämt nu för tiden. Idag blir det tortelinigratäng och jag längtar verkligen!

Sen kanske vi tar oss en tripp till Hellsea för att hämta hjärtats älgpangar tillbehör

då han ska jaga med Peder i helgen, spännande. Kanske jag ska följa med ut i

stora vida skogen, för då kommer bebisen säkert på tio röda! Jag som är så rädd

för diverse djur (det skyller jag på mamma). Kanske en bra plan.

Nog hade jag velat fått ut bebis nu nog, för fan vad den stökar runt.

Inte ens får jag ligga och dra mig i sängen längre, nej för då ska den upp

under revbenen med nån liten fot eller hand och det är rätt obekvämt!

Så jag får snällt kliva upp och gympa i den mån jag kan, alltså den gympan

jag orkar är att för det första ta mig ur sängen och sedan vanka igång

fogarna, sätta mig på toan och sen har jag gjort morgongympan. Perfekt!

Dagen det är här, det är idag det egentligen ska "smälla" men jag vet inte

jag, det verkar vara behagligt där inne. Tro jag det när det är sånt här

piss väder ute, då trivs jag också bäst inne. Jag funderar på om jag ska

be Morgan att tvinga mig till annan gympa i helgen, kanske en lång jävla

promenad gör susen. Ananas verkar ju tydligen inte funka, så ni vet det.

Nu ska jag bädda ner mig här under filten i soffan och bara mysa

framför Greys och vänta på att få hem hjärtat på lunch.  

Så får vi se vad resten av dagen erbjuder, jag har ju liksom inte

så mycket energi kvar i kroppen till nå extravagansa inte.

Och tänk efter idag då är bästföre datumet utgånget, då kommer

jag inte orka något alls, jag blir nån slags mögglig höggravid.

Nej, nu får du banne mig komma ut!!!

Onsdag redan det betyder att det är nedförsbacke tills helgen vilket känns

wounderful, för helgen tänkte vi försöka mysa oss igenom. Kanske blir det

sista helgen då det  bara är vi två, för så känns det. Inte tror jag att nån

liten kuse hinner komma ut innan helgen inte, ooh no här skall väntas.

Jag är i vilket fall redo för bebisens ankomst, bara lite småplock till BBväskan

men sånt kan man ta i sista sekund. Känns som att morgondagen, due date,

kommer pasera hemskt sekigt och alla andra dagar också för den delen.

Så idag har jag en massa saker att göra förstår ni!
Jag ska ligga här i soffan och titta på det okända som jag inte såg i Måndags,

sen har jag två Greys avsnitt som jag inte sett än. Och sen är det ju One tree hill

på tv.n och efter det unga mödrar, ja och sen slutar ju mitt hjärta för dagen.

Så att, ja...det är mina planer för dagen, det blir fint det!

Ligga med fötterna i högläge ska jag också göra, för hujedamig vad mycket

vätska det är i dom, jag har nu mera fyrkantiga fötter och ont gör det.