Hör och häpna, för det gör jag, jag har jobbat dag idag!

När klockan ringde imorse trodde jag att jag skulle

trilla-pinn, men efter mycket mys fick jag kraften att

kliva upp. Jag klev in genom dörren någon minut

över kvart i, som alla andra gånger jag jobbar morgon.

Vid liv var jag ungefär vid lunch tid men då råkade jag

sätta mig ner och äta och vart trött igen.

Så nu är jag iallafall hemma i lugnets trygga vrå med

älskade Mimpan. Väntar på att söt-grannen ska sluta

jobba så vi kan äta mat och ha kvallitets tid, lycka!

Ja men helgen i Stockholm då...

Den var bra, tatueringsmässan var bra, dock mycket

folk på en liten yta och jag blev helt apatiskt efter

en kort stund. Men så värt det och nu vill jag tatuera

mig på studs, livsfarligt att höra ljudet ju!

Utgången med Emma, Maria och Andreas var hur

rolig som helst men roligast var det nog på vägen

hem i tunnelbanan. "ursäkta, men vad betyder

korttåg" På Söndagen bjöds det på Grönalund

vilket betydde att Lövet och jag var som två

femåringar på speed. Vi åkte kvasten (med alla

barn) fem gånger och hejja vad roligt det var!

Efter grönan hälsade jag på älskade syster en

sävng om, saknar dig jag! Sen var trippen över

och förbi och vi begav oss hemover.

Och jag säger det...borta bra men hemma bäst!

Jag är ingen storstadsmänniska jag inte.