Tjejen som bloggar 24/7 har ni här.

Börjar man komma till freds med sitt liv om man har

noll behov av att blogga, eller har man vuxit upp kanske?

Eller har jag helt enkelt ett för långdraget liv att skriva om.

Vilket som så känns det som att det kvittar, jag lever och

mår som aldrig förr. Att jag en dag i livet skulle hitta kärleken

som kommer vara för resten av mitt liv det trodde jag väll aldrig.

Jag fattar inte för ens nu att det är detta som får livet att

betyda något, som får livet värt att leva!

Morgan Persson, han är mitt liv.  

Idag har jag lunchat med älskade Lövet mitt och hur mys

är inte sånt. Jag har även städat köket, toan och ställt

ordning på balkongen för där kan man sitta och mysa nu mer.

Sen tog jag mig i kragen och bakade en snoddas kaka tills

hjärtat slutade jobba. När han kom hem så skulle maten

lagas, han hänvisade mig till soffan för att han ska laga mat.

Vilket betyder att jag har nada, zero, nothing att klaga på

för tillfället, jag bara njuter här i soffan jag då!

Vad ska avklaras imorgon?

Se Grey's avsnittet jag har kvar och försöka

hitta någon slags blomma till balkongen, här ska våras!