Nu har jag varit på ganska mycket språng idag, enligt mig själv.

Emma och jag har tagit oss en sväng om i det fina vädret och

sen tittade jag och Mimpan på när Emma dammsög sin bil.

Nu är jag helt slut så nu måste jag, precis som barna, sova

lite middag. Mycket välbehövligt enligt mig!

Natt sömnen var ändå inte den bästa natten som var, låg vaken

i omgångar och tyckte att det var varmt, kallt, mycket spöken osv.

Så om jag försöker vila nu så är jag förhoppningsvis pigg tills mitt

älskade hjärta slutar. Då ska vi hämta mina däck, byta dom, äta

middag, pussas, kramas, njuta av varandras sällskap. För på detta

lilla vis är det; utan Morgan skulle jag aldrig i mitt liv vara hel.

Han är den person som har fattats mig hela mitt liv, och nu är han min!

Kungligt.