Idag har varit en jävla bra en dag mina vänner!

Jag fick precis innan jobb tajm reda på att jag får

stämpla, men vilken lycka. Jag menar det tog ju bara

tre jävla långa månader att få detta beslut. Total lycka

och en sten jävel föll ifrån min axlar. Men förhoppningsvis

så tar denna härliga uppåt tripp inte slut här. Men mer om

det nästa vecka, för nu är det Fredag och jag ska leva livet

med älskade sambo. Min älskade sambo är bäst i världen,

tänkte om ni ville veta så äre så det ligger till på kartan.

Ni vet när det känns som att hela livet har fullit på

plats helt plötsligt. Typ så känns det i hela min kropp

just nu. Jag vet ärligt talat inte hur många år det är

sedan jag har mått så bra som jag mår nu. Inga problem,

(förutom sko problemet), inget som tynger mig, inga

ångest och panikångest attacker, inge tjaffs eller bråk.

Tänk attäven mitt liv förmodligen kan ordna upp sig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kunde inte sova igår, helt omöjligt. Samma tankar i huvudet hela tiden, lite tårar, lite leenden av minnen, de är svårt att komma ihåg de dåliga i en sån här situation men de är väl så det fungerar. Vad än som har hänt i det förflutna så blir jag...

Det är svårt att se någon så nära ledsen men det känns fan hopplöst att inte se utan bara veta. Än fast jag inte skulle kunna göra något alls för att påverka situationen så skulle jag så gärna bara vilja hålla om och ge en kram och säga att vi har ju...

Ju mer jag tänker på att bo i hus, att det kanske inte är allt för långt bort, ju mer galen blir jag av att bo i detta lyhörda hus. Jag vill fan inte vara bjuden på fest nästan varje helg, än mindre vill jag bli väckt av efterfesten som man så vacker...

Snart äre jul här i vårt hus, fast de känns inte alls så då de mer känns som vilken vecka som helst i detta trånga näste. Jag skulle vara den lyckligaste tjejen på jorden om vi hade ett hus! Ett hus där vi kunde bjuda in både Persson släktet likaså W...

Dagens fetaste fail utspelade sig alldeles nyss! Izak skulle sussa lunch men låg och kvittrade som en söt liten fågel, ganska vanligt tycker jag lite som det brukar vara ibland. Ända tills hjärtat stod utanför izaks rum (när han äntligen hade somnat)...