Ni anar inte hur länge jag satt i bagaget med en gummihandske

på vänster handen och en dammsugare i högra. Säkert i en och

en halv timme, gnugga, suga, gnugga, suga. Jag tog en paus

genom allt detta guggande och sugande, jag är fan värd en applåd!

Mini fick inviga hungårn' idag och hon verkade trivas som fisken

i... Ända tills Emma kom och hämtade mig och Axel för att åka

på Dollar, då hade hon gråtit stackarn. En dollar tripp senare

hämtade jag hjärat och lämnade Axel med sina kompisar och

löst folk. Nu är vi hos Emma och tänker kolla på film och

förhppningsvis få blunda någon sekund. Jag är dödligt trött!

Ikväll blir det Sollefteå taxi och eventuellt röj!

Jag gillar röj, det låter så svängit och oftast

är det ju just det de är också.

Morgon...jag tänker inte skriva god innan för det är aldrig

någon god jävla morgon. För är det något jag verkligen

avskyr så är det mornar. Blä! Men idag är det så fint väder

att jag kan inte sova mer, jag har sovit bort nog med fina

dagar i mitt liv. Typ när man var 14 och sov dygnet runt

förutom när man tjuvrökte som en galning. Tills mamma

kom på mig för fjärde gången och röck mig i örat, då kunde

man ju lika bra börja röka ännu mer. Typ som någon slags

hämnd, jag är bra på sånt där. Hämnder, hemskt egentligen.

Ne, man kanske ska ta och svänga ut benen utanför sängen

så man eventuellt måste kliva upp. För kliver jag inte upp

då så far jag väl antagligen i backen, det blir mer jobb att

ta sig upp ifrån golvet liksom. Jag tror jag ska snylta

frukost hos morfar idag, det blir bäst så. Efter det så tänkte

jag ha en storstäd dag, både bilen och läggan måste skina.

Idag har varit en jävla bra en dag mina vänner!

Jag fick precis innan jobb tajm reda på att jag får

stämpla, men vilken lycka. Jag menar det tog ju bara

tre jävla långa månader att få detta beslut. Total lycka

och en sten jävel föll ifrån min axlar. Men förhoppningsvis

så tar denna härliga uppåt tripp inte slut här. Men mer om

det nästa vecka, för nu är det Fredag och jag ska leva livet

med älskade sambo. Min älskade sambo är bäst i världen,

tänkte om ni ville veta så äre så det ligger till på kartan.

Ni vet när det känns som att hela livet har fullit på

plats helt plötsligt. Typ så känns det i hela min kropp

just nu. Jag vet ärligt talat inte hur många år det är

sedan jag har mått så bra som jag mår nu. Inga problem,

(förutom sko problemet), inget som tynger mig, inga

ångest och panikångest attacker, inge tjaffs eller bråk.

Tänk attäven mitt liv förmodligen kan ordna upp sig!

Men är det konstigt att jag saknar Barcelona

eller? Detta är praktiskt taget utanför min

lägenhet som vi bodde i, bara 2 minuter bort.

Nu måste jag sluta annars kommer jag få panik,

tänka oklart och råka boka en flygstol.

Fan nu har jag varit i Barcelona två nätter på raken.

Förstår ni hur störande det är?! För är det något jag

verkligen saknar så är det Barcelona. Detta låter dumt

men det är sanning, hade jag inte haft hund hade jag

bott i Barcelona igen. Men nu har jag mitt lilla hjärta

att ta hand om och var sak har sin mening. Jag vet ju

att staden står kvar och att min moster var klok och

flyttade dit ifrån Palma. Så när än jag känner för det

kan jag åka och stilla min längtan! Fast det är ju klart,

man ska ju ha pengar också... Om jag kanske önskar

mig en biljett i födelsedags present då. Så jävla smart!

Men som tur är får jag iallafall träffa moster, Jordi,

och lille Johan (mitt blivande gudbarn) om två veckor.

När jag pyser ner till Enköping och blir gudmor till min

andra lille kusin Emily. My gosh! Snacka om myshelg!!!

Så nu måste jag fin slipa lite på min knackliga spanska

så stackars Jordi har någon att prata en halv mening med.

Vid pilen bodde jag, mitt i smeten.

Nu ska jag göra mig redo för en kväll på jobbet.

Jag sörjer fortfarande mina älskade skor!

Fattat att dom kommer få vila i frid från och med nu och

den friden lär ju sluta upp på soptippen om inte någon

händig människa hittar dom och putsar till dom. Emma

hade ju drömt en underbar dröm om mina skor innan hon

skulle jobba natt idag. Hon drömde att man kunde köpa

ett överdrag som fick skorna att se ny ut. Men jag menar

vad fan hjälper det mig nu när dom är trasig deluxe?!

Förstår ni vilka i-lands problem...

Här har jag nyss kollat på den dokumentär på kunskaskanalen

om stroke där det var en kille på 22 bast som hade fått en

stroke. Samt en brud som var 20 + som hade haft det samma.

Dom hade gått igenom både det ena och det andra dom och

här sitter jag och sörjer min skor, heja Matilda!

All cred till dessa filurer som ställde upp till denna dokumentär,

det var grymt att se hur starka människor det finns i världen.

Hulk Hogan kan fan i mitt skal slänga sig i väggen!!!

Man ska ju aldrig få för sig att försöka vara duktig inte

för då blir man biten i röven. Har nyss varit ute och gått

med Mini i en timme trots mitt snor och min hosta. Ja

det gick ju prima skinka tills jag trodde att jag eventuellt

skulle gå vilse och fick vända om hemmåt. När jag var

hemma och skulle ta av min mina älskade och då menar

jag verkligen älskade vita converse skor vad händer då?

JO det ska jag berätta för er...dom gick fet sönder med

betoning på fet! Förbannat, mitt hjärta dog lite inombords

och jag drog en ramsa på alla jävla fula ord jag kan. Och

inte för att skryta, men det är ganska så många det.

Hur ska jag ha råd att köpa nya såna då, det är ju liksom

den frågan som ekar i min skalle nu. Hur hur hur hur hur.

(det där var ekot, och då förstår ni ju alla att det ska

låta mindre och mindre för varje hur).

Jag tror visst bestämt att jag måste lägga på

den flirtiga sidan gentemot morfar.

Nu ska jag snusa och må gött, Hejhopp!

Torsdagen går mot sitt slut och dagen till ära har jag

faktiskt klarat av att vara på benen. Men när jag väl

kom hem från spring på stan så skakade hela jag, jag

tror kanske kroppen ville vila lite mer. Samtidigt som

jag har hört att man bara lever en gång och då kan

man knappast ligga i en soffa tre dagar på raken. Där

sätter jag ner foten alltså! Vad har jag lärt mig för

vettigt idag då? Jo följande; aldrig mer måla naglarna

när jag är förkyld. Det tog en evighet! Måla, känna

lukten, nysa, torka näsan, börja måla igen, nysa ja

och så jävla vidare. Det är ju omöjligt hur ska lacket

hinna torka innan man måste nysa? Men nu är det gjort

och hjärnan är rensad på nått kilo snor.

Nu ska jag ligga och ta igen mig ett tag sedan ska jag

försöka mig på en promenad med jycken. Kanske lika

bra att jag köper senilsnöre till min Bricanyl nu för tiden.

Hur ska jag annars kunna få åt mig lite luft? Nu har jag

fan haft min förkylning färdigt, nu är kroppen rensad nu

vill jag bli pigg igen! Men ni vet, den som väntar på något gott...