Jag kunde inte sova igår, helt omöjligt. Samma tankar i huvudet hela tiden, lite tårar, lite leenden av minnen, de är svårt att komma ihåg de dåliga i en sån här situation men de är väl så det fungerar. Vad än som har hänt i det förflutna så blir jag ledsen, och de är precis som att jag måste skriva ner det någonstans för att se det, att det faktiskt berör. Åter igen berör det mest för att jag vet att det försvinner en del av mina käras liv, fy för fan!

Dagen har iallafall gått i trötthetens tecken för både min och izaks skull. Efter en lunchlur så packade vi ihop oss till min moster för lite grabbbus. Det dansades, stojades, skrattades och klättrades i trappan, det är ju så roligt att se Johan och Izak tillsammans hujedamig vad dom kommer att ställa till i framtiden! Nu är vi hemma och ska snart börja med middagen och vänta på pappan, älskade karl som jag älskar högst!

En bra sak som har hänt efter den knacknings starten med barnomsorgen är att vi har fått plats hos dagmamma. Vi sökte inte ens någon plats där men de vart de vi tillslut vart erbjudna och vi tackade självklart ja då vi båda har gått hos dagmamma vi också när vi var små. Så den 21a börjar inskolningen, bara tre veckor för sent, men ändock dagmamma! T.om jag har gått hos den där dagmamman då min egna var sjuk eller hade semester, snacka om generationsbyte! Tydligen är det än sålänge ett skönt grabbgäng som går där så de kan ju vara riktigt roligt för izaks skull. Så vi väntar med spänning!!