Hemma igen efter en dag på skorten med härligt folk.

Jag tror det blev på tok för mycket frisk luft för oss

båda för shit vad trött vi är nu. Men hur mysigt och

roligt är det inte att vara ute på äventyr då!

Väl i stan igen åkte vi till Ängsvägen och hälsa på,

där var både mormor och älskade moster.

Vi drack kaffe, pratade och skrattade, sen hade jag

fått min dagliga (vecko) dos av familjen.

Nu ska vi skutta in i duschen och vänta på att

våran middag ska bli färdig. Idag blir det bakpotatis

med skagen röra med extra räkor och lök, mums!

Sen blir det soffmys deluxe för att ladda upp för

en ny dag med nya skoter äventyr imorgon. Love it!!

Hjärtat i full kareta.

(det gäller att hålla i sig vill jag lova).

Shit pommes vad trött jag är nu!

Att jag sedan har så ont i magen att jag ej vet vart

jag ska ta vägen gör saken inte bättre. Tänk att vi

tjejer är så lyckligt lottade en gång i månaden va.

Sen att man får ett humör som hör till det hela måste

ju bara vara någon slags bonus av något slag va?

Dagen har gått tok fort trots mag-onta jag tog

min friheten att sluta en halvtimme tidigare.

Åkte och tanka, köpte hårspray och handlade mat.

När jag kom hem gick jag en sväng med Mini,

packade ur varor och hamnade här.

Nu ska jag inta soffan och vänta på att älskade

Iprenen ska börja värka. Snart kommer hjärtat

mitt hem, då blir det andra bullar. Då lever jag

i min bubbla igen och andas rosa töntig luft.

Jag är så löjligt kär i Morgan så det går inte

att beskriva. Det känns konstigt att vi inte

har setts sen klockan sex i morse! He's the one.

Efter middag ska vi hälsa på Ängsvägen

och jag ska pussas med min moster mendans

hon skulle inspektera Morgan från topp till tå.

Så förbered dig på tjugo frågor hjärtat! 

PÖSS från Mimp och mig!

Halva dagen har redan gått och jag känner mig kappt vaken.

Trots promenad, framskottning av bil och diskning.

Det ska bli skönt att jobba ikväll samt imorgon, för nu är

jag så innerligt less på att gå omkring hemma. Inte nog med

att man blir ganska göra-lös vissa dagar, man blir ju så hemskt

slapp! Man orkar inte gör någonting. Dessutom blir jag oerhört

osocial, orkar och vill knappt träffa folk. Och det är tåkigt.

Så ni får fortfarande hålla en tumme för min skull så kan vi

hoppas att jag snart slipper sitta här hemma dagarna i ända.

Nu ska jag börja betala lite räkningar bara

för att det är så jävla roligt!

Hoppas hjärtat kommer hem på lunch snarast.

Kom nu Morgan, jag behöver en kram!

Imorgon kommer min älskade moster hem,

dock inte i glatt ärende, men ändock!

Henne saknar jag ofta och mycket så jag

hoppas vi hinner ses ganska mycket i helgen.

Det är konstigt att något ganska väntat kan slå ut en

hel familj ändå. Det är också konstigt hur orättvist det

helt plötsligt känns att ens farhågor verkligen är sann.

När något man inte kan ta på slår till, för var kan man

egentligen göra åt det denna gång. Hur ska man kunna

klara av att "vänta och se", för jag vet ju att det är

det vi kommer få göra denna gång. Sånt har jag svårt

att acceptera, väldigt svårt. Alla vet vad det går ut på,

och jag har sett det förr men på helt andra villkor.

Det är ingenting jag önskar min värsta fiende ens en

gång, och nu är det mitt i bland oss. Och denna gång

kommer inget solsken, förbannat!

Nu ska jag super dammsuga soffan och sängen.

Hålla en tumme eller fler på att en sak iallafall

gå min väg denna vecka. Håll en ni med, för mig.

Efter dammsugning ska jag dö i soffan efter en

vaken timme i morse är jag trött, sådär äckligt trött.

PS. Jag älskar min Morgan stjärnstopp.

Han vet inte om att han agerar trygghet så det

bara sjunger om det! Han vet inte hur mycket

han gör för mig bara av att finnas i mina tankar.

Han kommer aldrig fatta hur han får mig att

andas bara av att hålla om mig. Jag har hittat

min livskamrat och är lyckligast i världen! DS.

Dig kommer jag älska tills

mitt hjärtat slutar att slå och lite till!  

Det här kan kanske bli en av de bästa Tisdagarna

i mitt liv, kanske, eventuellt, förhoppningsvis.

Jag sitter här på hel spänn och är redo, så jävla

redo för vad detta har att erbjuda!

Förövrigt ska jag dammsuga golven idag, men

dessutom soffa, säng och mattor med superduper

dammsugaren och tycka alla prylar är ren sedan.

För det blir dom, super jävla ren, speciellt då man

vet hur mycket äckel som försvinner då man kör den.

Sen ska jag bara längta tills klockan blir fem så mitt

hjärta slutar jobba.

Jag är redo för en dag med Lövet, men det verkar

sitta i sten där borta på Vallåkers! Sen när jag

kommer hem ska jag skicka ett cv och laga

korvstroganof med ris. Mysa med min underbara

kille och sedan åka upp till morfar och jajja för att

fira Peders födelsedag. Han blir snart gammal han!

Efter tårta och diverse ska vi åka hem igen och

mysa lite mer skulle jag gissa och hoppas på.

Höpp! Nu ringde Lövet, hon är äntligen på väg.

Skepp och hoj.

PS. Grattis på födelsedagen till lillasyster också!
Hon blir hela 23år idag. Pöss påre. DS.

Idag har fröken Wallinder lugnat ner sig en aningens

och ser ljuset i tunneln, jag lovar. Dagen har hittills

bestått av mys i säng, disk och film mys i soffan.

En ytterst liten promis med Mimpan är också avklarad,

och den promenaden var ej frivillig varken ifrån min

eller Minis sida. Men eftersom hon inte kan bete sig

som folk så måste man ju ut och kissa med henne.

Nu ska vi snart beställa pizza och fortsätta att

titta på film, det är liksom en sådan dag idag.

Och jag älskar't! Helgerna är de enda gångerna

vi verkligen får rå om varandra, i like.

Just nu skulle jag näst intill kunna strypa någon stackare,

kanske mest helst någon ifrån arbetsförmedlingen kanske.

Jag förstår mig inte på dessa nya system, tror den som har

satt igång detta (det är väl regeringen) att detta ska funka?!
Det tror fan inte jag, jag blir så förbannad att mina tårar har

sprutat så hjärtat kom sent på jobbet efter lunchen.

Jag undrar jag om arbetsförmedlingen har någon kurator till

sina "kunder", för om inte annat skulle det med all säkerhet

behövas! Vet ni det att det är fan nästan kränkande det som

händer just nu. När man får frågor som föjande;

"Behöver du hjälp med att bli tillsagd när det finns jobb som

passar dig att söka?" NEJ! För jag kollar ams.se dagligen och

ibland gånger flera! "Behöver du hjälp med att ta reda på

vad du ska bli när du blir stor" NEJ-FÖR-IN-I-HVETE! jag är

såkallad stor/vuxen/äldre/myndig/mogen osv osv redan.

Och JAG vet vad JAG vill bli när JAG blir "stor". Varför

skulle jag villja att någon berättar det för mig?

När man sedan får två brev i inkastet på en och samma

dag med papper om vilket jobb jag MÅSTE söka för

att ens vara berättigad till pengar, då kokar det över.

Papper på två olika sommarjobb som jag skall söka

ögonenböj, tycker dom. Nej tack säger jag, jag har

redan sommar jobb vet ni vad. Jag har redan en

arbetsplats som jag trivs nå grön-jävulst bra på och

som jag helst inte alls vill byta över huvudtaget.

(förstå mig rätt, om jag skulle få en fast tjänst någon

stans skulle jag ju såklart villja jobba..) Men jag väljer

helst gärna själv vart jag skall vikariera på sommaren.

Och då väljer jag den arbetsplats som jag har varit

på i två och ett halvt år, där jag känner all personal och

vet arbestuppgifterna utan och innan. TACK SÅ MYCKET!

Nu ska jag åka ner och prata med någon

själ på arbestförmedlingen så jag kanske

fattar ett och annat. Men också för att fråga

om det verkligen ska vara såhär från och med

nu. För detta är ta mig fan helt sinnessjukt ska ni vet!

Jag lider verkligen med alla andra som också är

arbetslös och kanske inte ens har någonstans att

jobba extra på. I feel for you!

PS. jag vet inte alls vem jag ska skylla på,

med i detta fall fick arbetsförmedlingen ta

skit p.ga min okunskap. DS