Här ligger jag och slappar i soffan, det är en sån dag idag.

Jag har haft Grey's maraton med Mini även fast hon konstigt

nog verkar ha noll intresse för den bästa serien i världen.

Jag fattar inte vad som försegår i hennes stackars huvud,

vem kan inte gilla serien?! Så ha så roligt alla ni som ska 

se avsnitt 11 idag på tv.n, jag väntar på avsnitt 17 jag.

Nu ska jag gå ut på en promis med Mimpan, tvinga henne

ut i fin vädret för någon måtta får det ju vara!

Sen ska jag slå in min mobil varsamt i ett fint litet paket

och skicka det till Mediamarkt. Fan, jag borde inte köpa

dagens ny modernigheter vad gäller telefon jag. De senaste

tre splitter nya telefonerna jag har haft har svikit mig rätt

så fort. Fast om jag tänker efter så har det jämt varit på

detta lilla vis, när jag fick min 3210:a så hade jag den i

två veckor, sedan sprack hela jävla displayen. Story of my life!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kunde inte sova igår, helt omöjligt. Samma tankar i huvudet hela tiden, lite tårar, lite leenden av minnen, de är svårt att komma ihåg de dåliga i en sån här situation men de är väl så det fungerar. Vad än som har hänt i det förflutna så blir jag...

Det är svårt att se någon så nära ledsen men det känns fan hopplöst att inte se utan bara veta. Än fast jag inte skulle kunna göra något alls för att påverka situationen så skulle jag så gärna bara vilja hålla om och ge en kram och säga att vi har ju...

Ju mer jag tänker på att bo i hus, att det kanske inte är allt för långt bort, ju mer galen blir jag av att bo i detta lyhörda hus. Jag vill fan inte vara bjuden på fest nästan varje helg, än mindre vill jag bli väckt av efterfesten som man så vacker...

Snart äre jul här i vårt hus, fast de känns inte alls så då de mer känns som vilken vecka som helst i detta trånga näste. Jag skulle vara den lyckligaste tjejen på jorden om vi hade ett hus! Ett hus där vi kunde bjuda in både Persson släktet likaså W...

Dagens fetaste fail utspelade sig alldeles nyss! Izak skulle sussa lunch men låg och kvittrade som en söt liten fågel, ganska vanligt tycker jag lite som det brukar vara ibland. Ända tills hjärtat stod utanför izaks rum (när han äntligen hade somnat)...