Kan säga att tand-pratet idag inte gav mig så hemskt mycket.

Att man inte ska ge barn varken saft, någon soppa, frukt eller mjölken

det tror jag inte ett smack på! Alltså, enligt tandsyrran som var så

skall Izak växa upp på ersättning, vatten och smörgåsar. Ja och mat.

MEN ingen saft och absolut ingen dricka, hon höll på att sätta i halsen

när jag sa att jag är cola beroende och har drukit cola typ dagligen sen

jag var 12. Då utbrast hon förskräckt att jag var tvungen att sluta nu.

Varför ska jag det? Jag har aldrig haft ett hål i en tand så tydligen

funkar det bra. Så där skulle jag aldrig ha skrivit för nästa gång hos

tandläkaren lär jag ju ha tusen hål istället då. Nej ni, sunt jävla

förnuft måste väl andå vara det bästa! Det tänker då vi använda här hemma.

Efter föräldragrupp tog vi oss en sväng upp på jobbet och låna vatten

och en micro för Izaken var hungrig. Sen gick vi ner en trapp och hälsa

på mamma på jobbet. Sen åkte vi hem och myste på. Så oerhört mysigt

nu när Izak börjar förstå att man kan mysa riktigt. När han pressar sin

kind mot min hals och när han gnuggar näsan mot en, älskade unge!

Det går ju inte alls att kunna förstå hur mycket någon kan betyda för en.

Någon som inte ens kan prata, svara eller förstå men som ger så

vansinnigt mycket kraft, lycka och kärlek. Mitt kött och blod och mitt

bevis på att äkta kärlek finns. Något jag har skapat med mannen i mitt liv!

Dig kommer jag aldrig sluta älska!