Efter en lång promis med Mimpan och Emma mår jag

tusen miljjjjarders gånger bättre. Endorfinerna börjar

väl spritta i kroppen och det känns fan. Nu är det slut

på (vad herr. J skulle kalla för) emo fasoner!

Gick förbi deepislandroad och hälsade på Perran,

Tomas, Agneta och grisen Stig på våran promis också.

Mini vart överlycklig över att träffa allihop utom Stig,

hon tyckte att han var lite jobbig. Men vilken valp är

inte jobbig liksom. Så när vi kom hem däckade hon

här i sängen efter glädjeskutt och valp bus.

Imorgon ska jag upp i tid, vilket betyder att jag

måste lägga mig i tid. Typ snart, vilket kommer

bli en utmaning, men såna gillar jag. För imorgon

ska jag på stan med Emmelie som är på visit i

stan, sånt gillar jag! Tusen år sedan jag umgicks

med henne och på tiden enligt mig. Det blir bra!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kunde inte sova igår, helt omöjligt. Samma tankar i huvudet hela tiden, lite tårar, lite leenden av minnen, de är svårt att komma ihåg de dåliga i en sån här situation men de är väl så det fungerar. Vad än som har hänt i det förflutna så blir jag...

Det är svårt att se någon så nära ledsen men det känns fan hopplöst att inte se utan bara veta. Än fast jag inte skulle kunna göra något alls för att påverka situationen så skulle jag så gärna bara vilja hålla om och ge en kram och säga att vi har ju...

Ju mer jag tänker på att bo i hus, att det kanske inte är allt för långt bort, ju mer galen blir jag av att bo i detta lyhörda hus. Jag vill fan inte vara bjuden på fest nästan varje helg, än mindre vill jag bli väckt av efterfesten som man så vacker...

Snart äre jul här i vårt hus, fast de känns inte alls så då de mer känns som vilken vecka som helst i detta trånga näste. Jag skulle vara den lyckligaste tjejen på jorden om vi hade ett hus! Ett hus där vi kunde bjuda in både Persson släktet likaså W...

Dagens fetaste fail utspelade sig alldeles nyss! Izak skulle sussa lunch men låg och kvittrade som en söt liten fågel, ganska vanligt tycker jag lite som det brukar vara ibland. Ända tills hjärtat stod utanför izaks rum (när han äntligen hade somnat)...