Vilken middag!

Jag, Emma, Malin, Mia och Olli käkade go middag

på Hörnan och det smakar fortfarande polkagris i

min mun. Prata skit och skrattat har vi gjort, för

det ska gudarna veta att det var länge sedan jag

träffade Mia! När vi kom ut där ifrån hade det

t.om slutat regna, då fattar ni hur länge vi satt.

Nu ska jag kila ut med Mini innan hon gnäller

ett hål i huvudet på mig. Sedan ska jag åka

till Emma för att till slut hamna på Valvet.

Se folk är vad jag behöver, kan-inte-sitta-

inne-en-dag-till! Tur jag ska dra på mig

14 centimeters dojorna, även kallade Hocker heels

imorgon samtidigt som jag dra på mig en berusning.

Då får jag ju se folk, kanske jag tillochmed får se

ner på vissa då jag blir så lång. Hur roligt är inte de?

I'm ready to rumble.

 

mia

18 juni 2010 22:50

Ja fy va skojs dä va!! ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kunde inte sova igår, helt omöjligt. Samma tankar i huvudet hela tiden, lite tårar, lite leenden av minnen, de är svårt att komma ihåg de dåliga i en sån här situation men de är väl så det fungerar. Vad än som har hänt i det förflutna så blir jag...

Det är svårt att se någon så nära ledsen men det känns fan hopplöst att inte se utan bara veta. Än fast jag inte skulle kunna göra något alls för att påverka situationen så skulle jag så gärna bara vilja hålla om och ge en kram och säga att vi har ju...

Ju mer jag tänker på att bo i hus, att det kanske inte är allt för långt bort, ju mer galen blir jag av att bo i detta lyhörda hus. Jag vill fan inte vara bjuden på fest nästan varje helg, än mindre vill jag bli väckt av efterfesten som man så vacker...

Snart äre jul här i vårt hus, fast de känns inte alls så då de mer känns som vilken vecka som helst i detta trånga näste. Jag skulle vara den lyckligaste tjejen på jorden om vi hade ett hus! Ett hus där vi kunde bjuda in både Persson släktet likaså W...

Dagens fetaste fail utspelade sig alldeles nyss! Izak skulle sussa lunch men låg och kvittrade som en söt liten fågel, ganska vanligt tycker jag lite som det brukar vara ibland. Ända tills hjärtat stod utanför izaks rum (när han äntligen hade somnat)...