Här sitter jag i soffan med en liten kille som är på väg att somna, tacka gud

för att han mått bättre idag. Natten som varit var lite knölig, lillen kom till ro

väldigt sent och sov inte mer än tre timmar, jag sov två. Efter mat dags

somnade han efter ett tag om, han sov nästan tre, jag sov knappt två.
Måste jag säga att jag var nästan dödligt trött när han vaknade vid sex för

mer käk?! Jag halv sov mig igenom den amningen, det har jag aldrig lyckats med.

Iallafall ville han icket somna om efter det så pappan, vars väckare skulle ringa

tjugo minuter senare, vaknade och myste på. Sen gick dom runt i lägenheten tills

Izak kom på att han var akut hungrig (igen). Han fick mat plus ersättning och

då blev han nöjd. Sen tog han igen förlorad nattsömn och sov tills klockan

kvart över tolv, vilket jag var nöjd med för då hann jag duscha när jag vaknade.

När lillen väl vaknade och hade käkat kom hjärtat hem på lunch, det är bland de

bästa stunderna på hela dagen enligt mig. När han sedan åkte vidare fick jag i

mig nått ätbart jag med, klädde på lillen och gick ut. Ute väntade My och Nomi

för en promenad i den härligt friska luften, härligt! Efter en timmes promenad

var vi hemma igen, mat dags för Izak, ont i fogar dags för mig. Morfar och

jajja kom på besök en sväng, bra tajmat då Izak var vaken och med.

Nu kommer snart min älskling hem för dagen, hua vad jag längtar!

Så nu hoppas vi att lillens näsa inte blir allt för täppt i natt så han

får sova riktigt stackarn.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kunde inte sova igår, helt omöjligt. Samma tankar i huvudet hela tiden, lite tårar, lite leenden av minnen, de är svårt att komma ihåg de dåliga i en sån här situation men de är väl så det fungerar. Vad än som har hänt i det förflutna så blir jag...

Det är svårt att se någon så nära ledsen men det känns fan hopplöst att inte se utan bara veta. Än fast jag inte skulle kunna göra något alls för att påverka situationen så skulle jag så gärna bara vilja hålla om och ge en kram och säga att vi har ju...

Ju mer jag tänker på att bo i hus, att det kanske inte är allt för långt bort, ju mer galen blir jag av att bo i detta lyhörda hus. Jag vill fan inte vara bjuden på fest nästan varje helg, än mindre vill jag bli väckt av efterfesten som man så vacker...

Snart äre jul här i vårt hus, fast de känns inte alls så då de mer känns som vilken vecka som helst i detta trånga näste. Jag skulle vara den lyckligaste tjejen på jorden om vi hade ett hus! Ett hus där vi kunde bjuda in både Persson släktet likaså W...

Dagens fetaste fail utspelade sig alldeles nyss! Izak skulle sussa lunch men låg och kvittrade som en söt liten fågel, ganska vanligt tycker jag lite som det brukar vara ibland. Ända tills hjärtat stod utanför izaks rum (när han äntligen hade somnat)...