När jag slog upp mina blå imorse hade jag fått sms av Sofie hon ville

ta en lunch och spana lite på stan. Fin idé av henne tyckte jag!

Så Efter att Izaken hade käkat och var påklädd och redo för dagen fick

han sitta i babysittern inne på toan medans jag snabb duschade.

Det är banne mig fantastiskt att man är mästarnas mästare på att

skynda sig utan att stressa nu för tiden, förr var jag en mästare på stress.

Kanske är det därför jag känner ett lugn i kroppen som jag aldrig har

haft förr och det känns förbenat bra ska ni veta!

Nu när lilleskrutt har somnat i babysittern ska jag passa på att

sminka mig och kanske trycka i mig en macka så jag orkar ta

mig ner på stan för den där lunchen. Än fast man tar bilen ner så

är det stunden innan man kommer ut som tar kraft, det ska matas,

bytas blöja och kläs på. Inte för att det är så hemskt ansträngande

som det nyss lät, men det tar sitt lilla tag. Det är väl ett sånt där

Ilandsproblem som alla småbarns föräldrar har antar jag.

Men va gör det egentligen? Alla Ilandsproblem i världen vad gäller

att ha barn försvinner liksom i allt det fantastiska underbara som

finns runt omkring en vad gäller barn. Kärlek på högsta nivå!

Mäster sovarn.