Jag börjar nästan få lite panik i kroppen, den flyttade in idag när jag kollade almanackan och insåg att det är en vecka och två dagar tills det ska vankas ett års kalas! Vilket såklart betyder att mamman ska baka, städa och feja innan dagen det, hualigen. Jag får lite beslutsångest på köpet, vafan ska man baka, hur mycket av varje och hur fan ska man duka!? Jag har väl aldrig haft barnkalas heller, jag vet inte. Ska man ha massor med ballonger och serpentiner? Fast än Izak inte kommer fatta "tjusningen" med det, å andra sidan fattar inte jag det heller då jag verkligen avskyr ballonger de måste ju vara satans hittepå. Äckliga plast saker som gnekar otäckt och som kan smälla vilken sekund som helst, jag bävar inför alla årens kommande kalas! Jag får helt enkelt bestämma mig för vad som skall göras och börja lite i smyg sådär för allt kan jag ju inte göra på samma sekund inte.

Nu ska jag gå och plocka upp den tröttaste pojken i stan som inte tänker somna om. Han somnade i bilen påväg hem men grannens vovve råkade skälla med sin gälla stämma när vi gick upp för trappan och då var det någon i min famn som hoppade högt och vaknade, lyckat!

Kanske vi får ta oss en promenad efter middagen så kan vi köpa blöjor i samma veva.

En tidig födelsedagspresent har izaken iallafall fått till sitt egna rum.