Fan, ju mer man tänker på vissa saker ju mer oklart blir det i hjärnan. Och ju mer man säger såna saker högt ju mer idiotiskt känns det att det ens passerar läpparna och formas till ord. För ärligt talat kan jag inte alls förstå hur vissa människor tänker och resonerar än värre kan jag inte förstå deras handligar som i slutändan blir någon annans verklighet. Och som ett litet körsbär på bakelsen ska man sedan få höra någon värdelös och totalt ointressant bortförklaring i "försvar". Äsch, jag har redan klart för mig vad jag tycker och tänker och är ganska så svår på att ge folk en andra chans, rent av värdelös på att ge folk en tredje chans. Synd för folk! Men ni vet, är hövve dumt får kroppen lida, fast ärligt tror jag ingen lider fasligt mycket.

Nåja, dagen till ära har My och Nomi varit här och busat. Eller ja, Nomi har försökt att busa medans Izak har varit rent av den gnälligaste ungen på länge. Jag drog en gissning på feber efter ett tag och mycket riktigt så hade gullelillaplutten feber. Efter en sovstund hade han fortfarande feber så efter mellis och när det var färdig busat fick han Alvedon och nu sussar han äntligen sött sen ett tag tillbaka. Och jag, jag sitter här i soffan och längtar efter mitt stora hjärta! Jag rå inte för att jag är helt kärlekskrank idag känns det som, men har man finaste pojkvännen kanske de inte är så konstigt. Gulle han den där som har snott mitt hjärta!

Mitt liv.

 

Fillie

29 oktober 2012 22:33

Finisar! :)

http://feliziaaslund.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kunde inte sova igår, helt omöjligt. Samma tankar i huvudet hela tiden, lite tårar, lite leenden av minnen, de är svårt att komma ihåg de dåliga i en sån här situation men de är väl så det fungerar. Vad än som har hänt i det förflutna så blir jag...

Det är svårt att se någon så nära ledsen men det känns fan hopplöst att inte se utan bara veta. Än fast jag inte skulle kunna göra något alls för att påverka situationen så skulle jag så gärna bara vilja hålla om och ge en kram och säga att vi har ju...

Ju mer jag tänker på att bo i hus, att det kanske inte är allt för långt bort, ju mer galen blir jag av att bo i detta lyhörda hus. Jag vill fan inte vara bjuden på fest nästan varje helg, än mindre vill jag bli väckt av efterfesten som man så vacker...

Snart äre jul här i vårt hus, fast de känns inte alls så då de mer känns som vilken vecka som helst i detta trånga näste. Jag skulle vara den lyckligaste tjejen på jorden om vi hade ett hus! Ett hus där vi kunde bjuda in både Persson släktet likaså W...

Dagens fetaste fail utspelade sig alldeles nyss! Izak skulle sussa lunch men låg och kvittrade som en söt liten fågel, ganska vanligt tycker jag lite som det brukar vara ibland. Ända tills hjärtat stod utanför izaks rum (när han äntligen hade somnat)...