Så var det Söndag igen jag kan inte förstå hur tiden kan gå så fort.

Jag kan inte förstår varför tiden måste gå så fort heller, jag vill ha

min familj samlad mer än typ en endaste hel dag. Men så är livet grymt

och man får inte allt man önskar sig, och min önskan klassas säkerligen

som ett ilandsproblem skulle jag tro. Igår åt vi middag hos mamma och

Peder med moster med familj. Fullt ös medvetslös hela eftermiddagen

med nya valpen på plats också, han som hoppade upp på mig när jag satt

på golvet och skulle gosa och bet sig fast i min örontöjning. Skönt!

Han satt tok fast med valp jävla tänderna och jag började blöda.

Än fast denna lilla incident hände så var han förjordat söt ändå så han

blev fort förlåten, jag är svag för söt-valpar jag. Tur att man inte vart

nå valpsjuk iallafall! Hade jag haft pengar hade jag köpt en på en gång!!

Idag vet jag inte än vad som händer förutom att det snöar ute och

jag har världens skallebank som bara blir värre och värre. Precis samma

som förra vintern, luften i denna lägenhet kan aldrig vara bra!

Och hönsmamma som man är blir jag ganska orolig för Izaks skull vad

gäller luften här, tänk om han också får ont i huvudet, tänk om det

faktiskt är möggel här hemma det hade ju vart trevligt värre liksom.

Ja, nog om det. Går huvudvärken över så ska jag och Izaken nog bege oss

till Hällsjö när hjärtat har åkt skoter färdigt. Alltså den dagen Izak kommer

på att han inte behöver äta varannan timme då ska jag tvinga hjärtat att

köra skoter en hel helg så jag får åka tills jag får ont i kroppen. Och tänker

jag efter så lär det gå fort för jag lär ju få ont i fogarna deluxe!

Men jag kan ändå inte låta bli att bli skapligt avis.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kunde inte sova igår, helt omöjligt. Samma tankar i huvudet hela tiden, lite tårar, lite leenden av minnen, de är svårt att komma ihåg de dåliga i en sån här situation men de är väl så det fungerar. Vad än som har hänt i det förflutna så blir jag...

Det är svårt att se någon så nära ledsen men det känns fan hopplöst att inte se utan bara veta. Än fast jag inte skulle kunna göra något alls för att påverka situationen så skulle jag så gärna bara vilja hålla om och ge en kram och säga att vi har ju...

Ju mer jag tänker på att bo i hus, att det kanske inte är allt för långt bort, ju mer galen blir jag av att bo i detta lyhörda hus. Jag vill fan inte vara bjuden på fest nästan varje helg, än mindre vill jag bli väckt av efterfesten som man så vacker...

Snart äre jul här i vårt hus, fast de känns inte alls så då de mer känns som vilken vecka som helst i detta trånga näste. Jag skulle vara den lyckligaste tjejen på jorden om vi hade ett hus! Ett hus där vi kunde bjuda in både Persson släktet likaså W...

Dagens fetaste fail utspelade sig alldeles nyss! Izak skulle sussa lunch men låg och kvittrade som en söt liten fågel, ganska vanligt tycker jag lite som det brukar vara ibland. Ända tills hjärtat stod utanför izaks rum (när han äntligen hade somnat)...