Så var det Söndag igen jag kan inte förstå hur tiden kan gå så fort.

Jag kan inte förstår varför tiden måste gå så fort heller, jag vill ha

min familj samlad mer än typ en endaste hel dag. Men så är livet grymt

och man får inte allt man önskar sig, och min önskan klassas säkerligen

som ett ilandsproblem skulle jag tro. Igår åt vi middag hos mamma och

Peder med moster med familj. Fullt ös medvetslös hela eftermiddagen

med nya valpen på plats också, han som hoppade upp på mig när jag satt

på golvet och skulle gosa och bet sig fast i min örontöjning. Skönt!

Han satt tok fast med valp jävla tänderna och jag började blöda.

Än fast denna lilla incident hände så var han förjordat söt ändå så han

blev fort förlåten, jag är svag för söt-valpar jag. Tur att man inte vart

nå valpsjuk iallafall! Hade jag haft pengar hade jag köpt en på en gång!!

Idag vet jag inte än vad som händer förutom att det snöar ute och

jag har världens skallebank som bara blir värre och värre. Precis samma

som förra vintern, luften i denna lägenhet kan aldrig vara bra!

Och hönsmamma som man är blir jag ganska orolig för Izaks skull vad

gäller luften här, tänk om han också får ont i huvudet, tänk om det

faktiskt är möggel här hemma det hade ju vart trevligt värre liksom.

Ja, nog om det. Går huvudvärken över så ska jag och Izaken nog bege oss

till Hällsjö när hjärtat har åkt skoter färdigt. Alltså den dagen Izak kommer

på att han inte behöver äta varannan timme då ska jag tvinga hjärtat att

köra skoter en hel helg så jag får åka tills jag får ont i kroppen. Och tänker

jag efter så lär det gå fort för jag lär ju få ont i fogarna deluxe!

Men jag kan ändå inte låta bli att bli skapligt avis.