Här är det verkligen fullrulle nu för tiden!

Igår firade vi Peder på hans 50års dag med mat och presenter, det var en

lyckad eftermiddag och kväll. Idag gick vi upp i tid och Izak vaknade någon

minut efter min väckarklocka men snäll som han är fick jag göra mig ordnig

innan det var matdags. Sen packa vi på oss ytterkläderna och mötte Brallan

och Neo här utanför, sen började vi kila mot församlingsgården. Där bjöds

det på ett fullproppat rum med barn och föräldrar och sång och rörelser.

Izak blev helt taget av alla ungar och all sång att han satt som en fågelholk

för det mesta. En dregglande fågelholk tillochmed tur han hade en dregglis

på sig annars hade vi nog kunnat vrida ur tröjan istället för den.

Så nu vet vi vad vi ska befinna oss 10.30 alla Onsdagar!

Väl hemma vart stackaren övertrött och skrek och grät hysteriskt i

ungefär en halv timme tills han somnade av ren och skär utmattning

i min famn. Sen sussade han på mig i ungefär en och en halv timme,

gulle apunge! Som att man har hjärta att lägga ifrån sig honom när han

har varit så ledsen och äntligen somnat, svar nej. Nu är han nyäten och

nöjd eftersom han pratar med sin bästa kompis mumin. Så när dom har

snackat färdigt ska vi byta blöjan och invänta älskade pappan.

Sen åker vi till mamma och Peder ikväll igen för att käka middag

för hujedamig vad mat det vart över igår! Och jag menar, vem vill inte

slippa att laga mat ibland?!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kunde inte sova igår, helt omöjligt. Samma tankar i huvudet hela tiden, lite tårar, lite leenden av minnen, de är svårt att komma ihåg de dåliga i en sån här situation men de är väl så det fungerar. Vad än som har hänt i det förflutna så blir jag...

Det är svårt att se någon så nära ledsen men det känns fan hopplöst att inte se utan bara veta. Än fast jag inte skulle kunna göra något alls för att påverka situationen så skulle jag så gärna bara vilja hålla om och ge en kram och säga att vi har ju...

Ju mer jag tänker på att bo i hus, att det kanske inte är allt för långt bort, ju mer galen blir jag av att bo i detta lyhörda hus. Jag vill fan inte vara bjuden på fest nästan varje helg, än mindre vill jag bli väckt av efterfesten som man så vacker...

Snart äre jul här i vårt hus, fast de känns inte alls så då de mer känns som vilken vecka som helst i detta trånga näste. Jag skulle vara den lyckligaste tjejen på jorden om vi hade ett hus! Ett hus där vi kunde bjuda in både Persson släktet likaså W...

Dagens fetaste fail utspelade sig alldeles nyss! Izak skulle sussa lunch men låg och kvittrade som en söt liten fågel, ganska vanligt tycker jag lite som det brukar vara ibland. Ända tills hjärtat stod utanför izaks rum (när han äntligen hade somnat)...