Söndag kväll, igen, som alla andra slut på veckorna. Herre min ge va fort de går!

Izaken har haft en jobbig vecka vad gäller sussa för natten, det har vägrats att

äta och somna men tillslut så har han somnat för att sedan vaknat kring tolv för

käk och sen vid sju för ytterligare påfyllning. Men inatt sov han hela natten som

han brukar igen så det har säkerligen varit lite växtvärk, stackars lilleskrutt.

Det är så vansinnigt mycket som har hänt med hans utveckling denna vecka så

jag förstår att han har varit grinig. Han är en helt annan unge helt plötsligt, och

då inte på ett negativt sätt utan roligt. Så himla roligt när man får hänga med

i utvecklings svängarna. I förrgår kväll hittade han sina fötter, på riktigt, och sen

dess har han knappt släpp dom. Han är så himla med och skrattar och tjuter nöjt

åt små saker, t.ex som ikväll när jag rapade, det var tydligen skit roligt det!

Ja det är svårt att förklara för folk som inte har varit med om hur fort det faktiskt

går, över en ynka dag kan det hända hur mycket nytt som helst. Älskade älskade unge!

Snacka om att kunna röva bort ens hjärta, Izak är kärlek tills mitt hjärta slutar banka.

Piggelin på kvällen liksom, töntigt att sova ändå!

Imorgon står babysim på schemat, så jävla spännande!!

Han som älskar att plaska runt i baljan lär ju älska att bada också,

hoppas jag. Synd bara att hjärtat inte kan följa med på såna här saker

jag vill ju så gärna att han inte ska missa sånt roligt. Fast vi får ge en

grundlig rapport om badningen efteråt. Det enda jag inte ser fram emot

vad gäller detta är kroppsuppvisningen, kul jul att visa upp min

häng-zebra-mage, NOT. Dra in magen kunde jag tydligen inte göra heller

för hjärtat skrattade och sa att nej, det gick inte an! NÄHÄ jag får väl

plåga mig genom kvarten i badet då, eller det är ju egentligen på väg ner

och upp som är värst. Och egentligen är ju alla mammor (och pappor) så

dom borde kunna ha överseende för min häng mage alá 58års gubbe som

är lite väl förtjust i öl:e. I grund och botter är jag glad att jag bara har

8kilo kvar av de (över) 30 jag gick upp, det är ju ganska bra på 4 månader.

Men vilken härlig dag vi har haft här på Soliderroad!

Brallan och Neo kom till oss kring lunch, alla tider är ju kring nu mer.

Egentligen hade vi tänkt oss en trevlig prommis men alltså, vem vill traska

omkring fångad av en stormvind liksom? Ja inte vi iallafall. Så jag svängde

ihop min första rulltårta ever istället, hellre vill man väl äta en "bulle" än att

hurta omkring som en bulle. I allafullafall så vart rullisen perfa och fick fina

betyg både ifrån Brallan och hjärtat som var hemma på lunch en sväng om.

Efter lite snack, skratt, grin och tupplurar för dom små så var klockan helt

plötsligt typ kvart i fem. Jaaaha, det gick ju fort och bara så där liksom!

Med andra ord en fantastisk dag med endast (typ) bebis prat, det är ju så

enormt skönt att få prata av sig om "problem" och dylikt.

Ikväll tog Izak för tredje kvällen initiativ till att vara piggelin.

Men ser ni idag hade jag förutspått att det skulle bli lite sådär,

så han fick mysa lite mitt i maten, han ville ju ändå inte äta.

Ganska bra spått av mig faktiskt, för efter lite ersättning somnade han.

I typ 10 minuter... Men det hade jag nästan också förutspått så han fick

ersättningen som var kvar och sen däcka han som en klubbad. Hoppas han

tänker sova resten av natten nu då, precis som vanligt. Jag måste verkligen

lära mig att släppa lite på mina tyglar och inse att man måste ta dagen som

den kommer, sluta stirra mig blind på sekundvisaren. Släppa loss. Jag menar,

i slut ändan är det enda som betyder något att Izak mår bra och är nöjd.

Att jag blir lite stressad på insidan ibland det är faktiskt skit samma mitt

lilla hjärta utanför kroppen ska alltid ha det bäst!

Lite såhär ser lilleskrutt ut när han gör sina glädjetjut.

Fast på första bilden funderar han mest på va fan älskade pappan säger.   

Jag säger då det...blogga och jag går inte riktigt ihop längre verkar det som.

Men vi lever och mår vi i familjen Wallinder/Persson! Det händer så vansinnigt

mycket med Izak var eviga dag att jag blir arg på mig själv att jag inte skriver

upp all utveckling som en slav. Det som gäller just nu är att "mmm:a" i alla olika

toner och i olika bokstäver, fast mest m, o och en liten blandning av allt.

Han är så himla med nu! Han spanar, ler, skrattar och svarar med glädje tjut eller

sitt mm:ande när man pratar med honom. Snacka om att vi har en väldigt nöjd

unge, kan inte påstå att han är ledsen många gånger på ett dygn inte. Bara när han

är hungrig och övertrött, lite som nu för nu när hjärtat ska lägga han är han övertrött.

Det var precis samma sak igår, då fick han t.om sitta i soffa med oss ett tag och sen

försökte vi på nytt och då kunde han somna. Nu måste jag kolla läget, HEJ!

Fredag, aj lav you nå så mycket hemskt!

Så skönt att det är Fredag, igen, att jag har två lediga dagar tillsammans

med hjärtat. Planen är väl att kika vad som händer på stan i morgon då det

är "vinterfesten" och då snackar vi dagtid och inte kvälls/natt tid. Men ser ni

ska det storma på detta vis lär man inte vilja vistas ute så himla länge för då

blåser väl ungen bort. Men vi tar det som det kommer, that's how we do it

nu för tiden liksom. När hjärtat har slutat ska vi upp till Gurra G (mammas katt)

och rensa lådan och ge han mer mat om så behövs, plus att jag ska vattna blommor.

Dom spenderar några dagar i fjälls tydligen utan skoterspår, djup snö och vatten

på sjön så gudarna vet hur länge dom ids tjuras på me nå dylikt.

Igår hade jag den mest effektiva dagen (enligt mig) sen Izak kom, jag hann

städa lite på toan, dammsuga, skura (med yes för de andra var slut), vattna blommor,

diska, duscha och springa i tvättstugan 2 gånger. My god! Det tackar och bockar vi för

älskade unge!!! Det märks att han växer som bara den för han sover längre perioder

och äter som en flodhäst, han vill bli stor fort han den lille. Hoppas han inte har lika

bråttomt att "växa upp" när han bli äldre, barn ska vara barn så läääänge dom kan.

Appro på växa och käka så åt han idag palsternacka för fjärde gången i sitt liv och

denna gång var det tydligen en hit! Han åt nästan gladerligen fyra halva teskedar,

dutti kille. Men vi skyndar väldigt långsamt så det inte blir nå mag onta för nå sånt

vill vi ej vara med om, det räcker med min knäpp mage som har börjat spöka igen.

Iallafall, går dagen ja. På kvällskvisten fick vi besök av finaste brudarna och killen,

Brallan och Neo, Fillie och magen och Erika, hon kom som bara Erika hon. Mysigt var

det iallafall, prat, skratt och hallonpajs ätande, mums!

Idag har jag och Izaken myst och haft oss, jag har diskat, vikit lite tvätt,

kommit på att jag måste klippa mig innan dop, bokat tandläkar tid tills Måndag,

plus att Izak har hunnit med två och en halv tupplur. Nu ska vi bara längta och

längta tills mannen i huset kommer hem. Mannen i mitt liv!   

Fyra månader idag, älskade unge

du gör mitt liv till det allra allra bästa!