Men jag har väll aldrig varit med om värre!

Vaknade tjugo över fyra alltså för två timmar sedan.

Ja vad har jag då fått gjort på dessa två timmar?

Jo jag flög ur sängen, ringde mamma och Peder och bjöd

in mig själv på middag. Gick upp på lägdan med Mini så

hon fick springa av sig och det kan jag lova er att hon gjorde.

Hon sprang som en galning med senap i röven tills hon började

med sina berömda kraxningar och hostningar. Ungefär då vet

man att det är på tiden att ge sig och gå in, annars kommer

väll en lunga eller två upp tänker man. Så in det bar och ut nästan

lika fort för då tyckte jag att vi skulle vara på väg hemöver.

Så nu sitter jag här i soffan i valet och kvalet om jag ska blunda

ett tag till eller om jag ska sitta vaken och utforska okänd musik.

Har hittat ett till band som jag vart lite kär i "Every time i die"

heter dom, lyssna och njut folk.

Undra varför musik är så förbenat viktigt för?

Vad fan vore livet utan musik?!