Jag är snuskigt trött, sådär så man knappt orkar dra efter

andan för att få luft, men det är ju så nödvändigt.

Dum som jag var bokade jag tvättstugan på vägen upp

i trappen när jag kom hem ifrån jobbet. Men jag måste,

det enda som finns på sovrumsgolvet är tvätt. Så nu är

en maskin halv färdig, sedan hinner jag förhoppningsvis

två till innan klockan är 22 och tiden är slut.

Jag funderar starkt på att gå till sängs med datorn så jag

kan kolla på "teen mom" eller "16 and pregnant".

Ha idag när jag var påväg hem kände jag hur gott det

skulle bli med pizzabitar som vart över från igår.

Men Mini hade tydligen känt samma underbara känsla

och längtan som jag. Hon hade liksom "råkat" knuffa

ner pizzakartongen ifrån spisen och bara "råkat" öppna

den med hjälp av tänderna. Och bara "råkat" äta upp

allting förutom kartongen och peferonin, för det tänkte

hon att jag kanske var mest sugen på så den lämnade

hon på golvet som en present. Satte, jag gjorde mig

en omelett istället och lärde mig att never ever lämna

något framme när jag inte är hemma. Så medans

jag gick här hemma och plockade kartongbitar så

gick jag och små skrattade samtidigt. Ironiskt, det

var min pizza det!

"Ångesten gamla vän kom och sitt här 
på axeln så rider vi ut natten.
Ungdomliga ångesten, jag är för gammal
för att ha den men det är inte jag som bestämmer.
...Ljuset och dagen och solen, här kommer räddningen
allt är nytt och på gång igen. Då äntligen så tappar jag
huvudet, här kommer den sömnen äntligen."

Jag är nästan säker på att det handlar om mig
och mitt liv ibland. Som i detta nu. Skit, jag är
fan avslöjad! Nu ska jag ta ut hunden en sista
gång och försöka sova. Varför kan jag inte sova?!
Är vanvettigt less på att sitta uppe var eviga natt.